Logga in på ditt konto

Har du inget konto än? Skapa ett

Jag har tappat mitt lösenord. Kan ni maila det till mig

Letar du efter något särskilt?

Sök på titel, författare, redaktör etc.

»Allt detta lovar jag«

Under 1800-talets senare hälft avskaffades alla ämbets- och befattningseder i Sverige, med undantag för domareden. Det gällde bl.a. studenteden, läkareden, soldateden och prästeden. Detta skedde under en 25-årsperiod, 1868–1893. Mellan samma årtal diskuterades frågan om edsavläggelse vid samtliga sex kyrkomöten. Om detta handlar denna bok.
De prästerliga ederna var vid periodens början omfattande. Ed skulle avläggas vid prästvigning, kyrkoherdeinstallation och när biskop skulle inställas i sitt ämbete – men också vid varje annat byte av prästerlig tjänst. Successivt avskaffades den ena efter den andra av dessa eder för att slutligen, med prästedens utbytande mot försäkran, vara helt avskaffade 1893. En central frågeställning är i vilken mån den nya ”försäkran” som skulle ersätta eden vid prästvigning, trots allt kanske ändå uppfyllde de krav som kunde ställas på en ed. På motsvarande sätt ställdes frågan om löftet vid den kyrkliga vigseln kunde anses uppfylla kraven på edsavläggelse. I bearbetningen av dessa frågor blir edens kriterier alltmer framträdande och nödvändiga att tydliggöra.
De argument som i kyrkomötena användes för att söka avskaffa de prästerliga ederna tillsammans med de motargument som användes, utgör det primära källmaterialet i avhandlingens deskriptiva del. Denna centrala del föregås av en historisk tillbakablick på prästederna och dess kulturella kontext. Den efterföljs av en analyserande och uppföljande del där utvecklingen av prästvigningens (och vigselns) löftesmoment under 1900-talet behandlas.
Ämbets- eller befattningseder kan synas som ett sedan länge avslutat problemområde. I formell mening äger det sin riktighet, men till innehåll och innebörd är frågan om hur förväntningar och krav formuleras kring en befattningshavare fortfarande högst aktuell. Vad är rimligt att kräva av en präst? – Den frågan är viktig både för prästens målgrupp och för prästen själv. Viktigt är också att dessa krav blir tydliga. Sannolikt är det just detta som ligger bakom att det under 1900-talets senare del växer fram andra typer av vägledande dokument som talar i samma riktning som de gamla ämbetsederna, nämligen de yrkesspecifika etikregler som idag utarbetats (och vid behov omarbetas) för de flesta akademiska yrkena. Argumenten i prästedsdebatten från 1800-talet kan ha betydelse för ett sådant pågående arbete under 2000-talet.

Ingvar Bengtsson  (f. 1945) är stiftsprost i Göteborgs stift och privatpraktiserande psykoterapeut och handledare. ”Allt detta lovar jag” Löftesmomentet vid prästvigning, med särskild hänsyn till debatten om prästeden vid kyrkomötena 1868–1893 och dess senare följder  är hans doktorsavhandling i ämnet kyrkohistoria.

Email a Friend About this Item

Stay Informed

Logga in för att skriva en recension

Logga in på ditt konto via formuläret nedan.

Har du inget konto än? Skapa ett

Jag har tappat mitt lösenord. Kan ni maila det till mig

Håll koll på dina favoriter för framtida inköp.

För att använda dig av den här funktionen, logga in via formuläret nedan.

Har du inget konto än? Skapa ett

Jag har tappat mitt lösenord. Kan ni maila det till mig
域名售卖
Artos & Norma