Artos & Norma

Søren Kierkegaard – Texter och citat i urval

Benjamin — Thu, 13 Jun 2013 11:13:20 +0000

Søren Kierkegaard är ett namn som de flesta känner till. Han citeras i många olika sammanhang. Men det är inte många som faktiskt har läst något av honom. Det beror delvis på att mycket av det han skrev inte finns på svenska. Det beror också på att han var så fruktansvärt produktiv att man inte vet var man ska börja. I den här boken finns smakprov på en del av hans viktigaste skrifter och tankar. Min förhoppning är att de ger mersmak. Det är svårt att tänka sig den existentiella rörelsen utan Kierkegaard. Han vände upp och ner på det filosofiska tänkandet. Han satte människan, individen, i centrum istället för det han kallade för kunskapsslott – där ingen faktiskt bodde. Han skrev, till exempel, att filosofin alltid har behandlat döden, men att utgångspunkten för honom var insikten om att »jag skall också dö«. Detta är en helt annan infallsvinkel som är subjektiv, innerlig och individcentrerad. Det är därför man så ofta känner igen sig själv och sina innersta upplevelser när man läser Kierkegaard. Kristen tro var mycket viktig för Kierkegaard, inte som den nedärvda kyrkan och dess läror – hans kyrkokritik var massiv – utan som en djup och omfattande upplevelse.

Från bönhusrörelse till samarbetskyrka

Benjamin — Thu, 13 Jun 2013 11:04:11 +0000

Skelleftebygden är känd för att vara en genuin EFS-bygd. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens lokalförening där – EFS i Skellefteå – ville vara en inomkyrklig rörelse och stod på så sätt i ett bestämt förhållande till de båda kyrkoförsamlingarna, Skellefteå S:t Olovs församling och Skellefteå landsförsamling. Hur detta förhållande utvecklades under den här aktuella tiden, 1923–1976, är en av huvudfrågorna i denna bok. Såväl lojalitet som spänningar finns med i bilden. En annan fråga, som boken är inriktad mot, gäller lekmannaengagemanget och hur det utvecklades, dvs. det ideella frivilligarbetet inom EFS och Kyrkan. EFS var speciellt riktat mot barnen och de unga i sin verksamhet runt om i staden och fungerade som en kärngrupp åt kyrkoförsamlingarna. Relationsfrågan och lekmannaengagemanget kom att finnas med i den samarbetsform, mellan EFS och Kyrkan, som blev samarbetskyrkan på Mobacken 1976. Själva upptakten till den sommarverksamhet, som EFS i Skellefteå hade bedrivit på denna plats under flera decennier, är knuten såväl till föreningens behov av ett utflyktsmål under sommartid – som till den unga flickans fråga till predikant Uno Eklund 1939: »Ska vi ungdomar också denna sommar vara hänvisade till gatorna och caféerna?« Sommarhemmet Mobacken kom till stånd och förvandlades så småningom till samarbetskyrka. Mer om detta finns att läsa i det sista kapitlet i denna bok.

Karl Axel Lundqvist är teol. dr och docent i kyrkohistoria.
Martha Hellgren är fil. lic. i Ekonomisk historia.

När fikonträdet skjuter blad … Några sånger under tiden

Benjamin — Tue, 04 Jun 2013 08:58:18 +0000

I denna bok presenteras och behandlas ett antal psalmer eller kyrkovisor av varierande ålder och spridning. För den äldsta är till och med tillkomsttiden känd. Det är en västfransk latinsk hymn som skrivits av poeten Venantius Fortunatus år 569, numera spridd på olika språk i hela den västliga kristenheten och använd i både mässa och tidebön. Den yngsta sången framlades 1981 av prästen och psalmdiktaren Anders Frostenson, och den är än så länge bara införd i Svenska kyrkans psalmbok 1986.
Vid behandlingen av dessa och de övriga kyrkovisorna har strävan varit att teckna de sammanhang i vilka sångerna har kommit till och används. Uppmärksamheten har med nödvändighet riktats mot sångernas såväl texter och melodier, eftersom en psalm definitionsmässigt består av både text och ton. Till funktionsmönstren hör samtidigt att en melodi kan anses som ”värdeneutral”, eftersom den kan användas för sinsemellan olika texter, och omvänt kan det förekomma att en psalmtext tilldelas alternativa melodier. Psalmer hör till ett kyrkoliv, vilket såsom allt levande med nödvändighet förändras över tid. Det kan betyda att psalmer ”bearbetas”, som det kallas. Men en del texter får av olika skäl stå oförändrade över tid, vilket i sin tur kan medföra att ny psalm blir komplement eller rent av framstår som kontrafakt till det nedärvda. I boken möter exempel även på detta.
I framställningen framträder strävanden efter kontinuitet men minst lika mycket efter förnyelse.”När fikonträdet skjuter blad …”, bokens titel, vill fånga framtidsinriktningen med ett uttryck i en norsk psalm. I både norsk och svensk psalmbok hör den till adventstiden − adventet inför julnattens och evighetens ljusa hemligheter. Psalmens bildspråk är från Höga Visans poesi om tiden ”när fikonträdet skjuter blad”. Det är tecken för en framtid som kommer fast den bara kan anas. ”Sångens tid är inne” redan då. Och då behövs ”några sånger under tiden”.

Den helige Benedictus liv

Benjamin — Thu, 16 May 2013 11:36:42 +0000

I översättning av Bengt Högberg OSB. Budskapet i Gregorius den stores berömda biografi över den helige Benedictus är enkelt. Här möter vi en gudsman, en helig människa som genom under och tecken visar sig vara »en ande« med Kristus. Det som intresserar är inte Benedictus yttre liv och gärning utan Guds närvaro hos en människa och hur föreningen av mänskligt och gudomligt blir verklighet. Boken avslutas med en utförlig beskrivning av biografins tillkomst och syfte av Sr Michaela Puzicha.

Jesus från Nasaret del III

Benjamin — Mon, 06 May 2013 08:49:07 +0000

Joseph Ratzinger, mer känd som påven Benedictus XVI (2005–2013), är en av vår tids största bibelteologer, med en sällsynt förmåga att kunna förena kristen bibeltrohet med den moderna och kritiska bibelforskningens resultat. Denna bok, som behandlar Jesu födelse och barndom, är den tredje av hans böcker om Jesus Kristus. De båda föregående är också utgivna på Artos förlag: Jesus från Nasaret, del I – från dopet i Jordan till Kristi förklaring, 2007, och Jesus från Nasaret, del II – från intåget i Jerusalem till uppståndelsen, 2011.

Gårdagens bröd

Benjamin — Mon, 06 May 2013 08:42:27 +0000

För alla oss nordbor som »längtar till Italien, till Italiens sköna land …« kan den här pärlan till bok – redan mycket uppmärksammad i Italien – bli betydelsefull.

»Varje morgon ställde min mor en korg med gårdagens bröd på bordet tillsammans med en vinkaraff, ett oljekrus och ett saltkar. Över detta lade hon en handduk som hon broderat med skriften: ’Bröd, vin, olivolja och salt ger lärdom och tröst.’«

Enzo Bianchi berättar om livet förr och nu i en by i Piemonte i norra Italien. Med minnesbilder ur sitt eget liv skildrar han bland annat matbordet som dukades för vännerna, vinskörden, julen för många år sedan, omsorgen om köksträdgården och gryningens tystnad på landet – med ljud av kyrkklockor och tuppar. Underbara beskrivningar av långsam matlagning varvas också med tankar om ålderdomen, som han liknar vid en årstid i livet.

Varje kapitel är några steg tillsammans med honom på en vandring i livsvisdom. Där talar han om vänskap och olikheter, om att leva tillsammans, om dagarna som passerar och om glädjen – om livet för var och en, i varje tidsepok och på alla platser på jorden.

Brev om hopp i en uppbruten tid

Benjamin — Mon, 06 May 2013 08:34:02 +0000

I en tid när sekulariseringen går hårt åt den kristna kyrkan lyfter biskop Biörn Fjärstedt fram tecken på hopp. Ur flödet från den äldsta kristenheten börjar en ny kyrkosyn långsamt framträda. Platser och gemenskaper där bönen, bibelläsningen och eukaristins firande står i centrum blir glödpunkter som allt fler dras till och låter sig värmas vid. Utmärkande för dessa är inte minst glädjen över evangelierna efter bibelkritikens misstänksamhet mot berättelsen om Jesus. Gudstjänsten firas och vårdas, inte bara som ord att höra utan som ett skeende att dras in i. Helighetens återkomst påskyndas av att vi återknyter till heliga tider och dagar, helgon och martyrer, menar förre Visbybiskopen i denna uppfordrande och inspirerande skrift, ett ekumeniskt herdabrev till svensk kristenhet.

Mysteriet – om ett förlorat leende, livets frågor och mässan

Benjamin — Mon, 06 May 2013 08:26:25 +0000

Detta är en kärleksförklaring. Eller snarare två. Den första är till frågandet och sökandet kring livets grundfrågor. Den andra är till mässan som en djupt existentiell handling. Inte en tolkning av livet utan en handling för livet. Mässan är en sammanfattning av livet som inte kan uttryckas på annat sätt, den kanske djupaste och mest intensiva existentiella handling som vårt samhälle känner. I inget annat sammanhang dras vi så djupt in i frågor och skeenden som berör liv och död, skuld och försoning, identitet och mening, vardag och evighet, frihet och ansvar, längtan och rastlöshet, ensamhet och gemenskap, varför och varthän. Mässans tvåtusenåriga mönster har en märklig aktualitet i vår tid. Ett samhälle utan mässa lider av något som få idag kan definiera – frånvaron av det heliga. Men där mässan firas finns en dörrglipa till det outgrundliga, till det mysterium som Gud är. Detta är inte främst liturgihistoria, en dogmatisk genomgång, eller en teologisk rapport. Det är en glädjebok, en förundran över såväl människans outtröttliga sökande som mässans bredd och djup. Allt mänskligt har en relation till Gud därför får litteratur, musik och konst komma till tals. Kulturen såväl som liturgin arbetar med tillvarons gåtor och mänsklighetens livsfrågor. Men om kulturen väcker frågorna utifrån tillvarons sprickor så vill mässan foga samman tillvaron genom att visa på svaren. Av den orsaken har den här boken kommit till. Frågorna tränger sig på, svaren söker sina mottagare.

Biskop Bertil undervisar – Hittills outgiven bibelundervisning av Bertil E. Gärtner

Benjamin — Mon, 06 May 2013 07:30:58 +0000

Biskop Bertil E. Gärtner (1924–2009) var en mycket flitig predikant och föreläsare som hade förmågan att tydligt och enkelt förmedla det centrala i den kristna tron, och på ett övertygande sätt grunda det i Kyrkans samlade och traderade tro. Som föreläsare och predikant blev han därför också uppskattad, och som en konsekvens av det har hans föredrag och predikningar getts ut i skilda sammanhang.

De texter som presenteras här har aldrig tidigare varit publicerade i bokform. Med dessa texter – av olika slag: föredrag, predikningar, skrifte- och prästvigningstal liksom andakter/meditationer – vill utgivaren lyfta fram biskop Bertils gärning och göra hans undervisning tillgänglig för fler. Detta är texter att vända åter till och på nytt ta spjärn emot – till uppbyggelse, inspiration och förnyelse i kyrkogärningen i dag.

Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse vill med denna sin årsbok 2012 bidra till inspiration och glädje för alla som vill befästas och fördjupas i tron på inkarnationens hemlighet, liksom på det uppenbarade Ordets makt och giltighet också i dag.

Efter folkkyrkan – En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället

Benjamin — Mon, 22 Apr 2013 09:34:58 +0000

»Att kyrkorna i Norden i vår tid står inför stora utmaningar är förmodligen uppenbart för de flesta. Få teologer verkar emellertid ta dessa på fullt allvar. Undantaget heter Patrik Hagman. Efter folkkyrkan levererar en radikal kyrko- och samhällskritik som lämnar läsaren med två alternativ: antingen att sticka huvudet i sanden eller att med Hagman börja ifrågasätta invanda tankemönster. Efter folkkyrkan är inget mindre än en nödvändig bok.«
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet

»Inspirerande, tankeväckande och ställvis provocerande läsning. Rekommenderas varmt för alla som funderar över de nordiska folkkyrkornas framtid.«
Björn Vikström, Biskop, Borgå stift

Efter folkkyrkan är en hybrid mellan en teologisk studie och ett debattinlägg, ett försök att greppa de lutherska folkkyrkornas nuvarande situation och söka en väg framåt. Patrik Hagman argumenterar för att folkkyrkornas kris i grunden är teologisk till sin natur och därför måste mötas med teologiskt arbete. De röster som han för in i diskussionen – Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och William T. Cavanaugh – har sällan lyfts fram som relevanta i den nordiska kontexten, men här förs deras teologier i kontakt med konkreta problem och bekymmer i de lutherska kyrkornas vardag. Fram träder bilden av en möjlig kyrka där den gudstjänstfirande gemenskapen står i centrum, men på ett sätt som för vidare de nordiska lutherska kyrkornas höga ambitioner att vara en kyrka för hela samhället. Hagman visar att en sådan kyrka inte bara är möjlig utan redan är i vardande.